Skred, ras och kvicklera
Vid ett skred rör sig jorden som en sammanhängande massa, i jordar med lera och silt. Vid ett ras rör sig kornen eller blocken fritt (SGI). Erosion nöter bort jord och berg och kan utlösa både ras och skred.
Kvicklera är lera som kan förlora större delen av sin hållfasthet. Den orsakar inte skred, men ett skred kan sprida sig långt i den (SGI).
Var risken finns
Området kring Göta älv har störst risk för ras och skred i Sverige, enligt SGI. Mest kvicklera finns i Västsverige, under högsta kustlinjen.
Cirka fem procent av Sverige är lera eller silt, och en fjärdedel av dessa jordar bedöms vara skredbenägna (SGU).
Vad kartorna visar
- MCF:s stabilitetskartering pekar ut bebyggda områden som inte översiktligt kan klassas som stabila. Det är en uppmaning att utreda vidare, inte ett besked om skred.
- SGI:s skredriskkartering finns för Göta älv och delar av Norsälven, Säveån och Ångermanälven. Den väger sannolikhet mot konsekvens i tre nivåer.
- SGU:s karta över förutsättningar för skred i finkornig jordart är den tredje källan på våra kartblad.
Ingen av dem säger något säkert om ett enskilt hus. SGI:s karta kan inte användas för att i detalj studera ett mindre område. Och mark utanför utredningen får inte klassas som ”säker mark”.
Därför skriver vi ”Ej kartlagt” där kartorna saknas, aldrig låg risk.
Så ser det ut i Lilla Edet vid Göta älv: skredkartorna täcker hela kommunen, så inget är snedstreckat som ”Ej kartlagt”. Vitt betyder att kartorna inte visar något, inte att marken är riskfri. Fler kommuner: skred per kommun.
- Hög klass
- Måttlig klass
- Låg klass
- Kartlagt, inget funnet
- Vatten
- Skuggning visar terrängens former
- Höjdkurvor var 20:e meter, tjockare var 100:e meter
- Brant sluttning
- Utanför kommunen
- Kommungräns
Klassen kommer från MCF:s, SGU:s och SGI:s skredkartor. Inom 200 meter från skred och ras som SGI har registrerat visas måttlig klass, och inom samma avstånd från andra jordrörelser låg klass. Där ingen skredkarta finns och ingen jordrörelse är registrerad visas ”Ej kartlagt”.
Källor: MCF, SGU (CC0) och © SGI (CC BY 4.0, bearbetad). Äldsta data från 2018-10-03, nyaste från 2026-04-15. Kommungräns: SCB. Höjd: Markhöjdmodell © Lantmäteriet (CC BY 4.0, bearbetad) via Mapterhorn. Vatten: © OpenStreetMap-bidragsgivare (ODbL).
Före köpet
- Be kommunen om det geotekniska underlaget för fastigheten och närområdet.
- Läs detaljplanen. Kommunen ska i planen utreda frågor som ras, skred och sättningar.
- Ligger huset i ett utpekat område kan en geoteknisk konsult (PDF) bedöma om det behövs en stabilitetsutredning.
Vem ansvarar?
Som fastighetsägare har du ansvar för att skydda din fastighet och förebygga skador, enligt MCF:s faktablad (PDF). Kommunen planerar markanvändningen och kan i vissa fall bli skadeståndsansvarig för felaktiga beslut, enligt MCF (PDF).
Vad försäkringen täcker
Villaförsäkringen brukar ge ersättning vid jordras, jordskred och bergras, enligt Konsumenternas. Självrisken kan vara mycket högre än vanligt, till exempel tio procent av skadekostnaden.
Skador av markarbeten eller sprängningar på en grannfastighet ersätts normalt inte. Läs villkoren för just din försäkring.